Karate Kid x3

När man hör Karate Kid så är det väl antingen originalet från -84 eller re-maken från 2010 som man kommer att tänka på. Och konstigt vore väl annat, båda filmerna är ju riktigt riktigt bra. 

Men om vi börjar med den första filmen, originalet så att säga, The Karate Kid från 1984. För den som inte har sett den (!) så får jag väl börja med att dra storyn lite snabbt.
Daniel är en ung kille som precis flyttat till Reseda med sin mamma. Han har svårt att finna sig till rätta och råkar stöta sig med den tuffa killen vilket slutar med att han får storstryk. Då räddas han plötsligt av den snälle mr Miyagi, vaktmästaren i huset där han bor. Long story short, mr Miyagi tar sig an Daniel och lovar att lära honom karate, med hjälp av vissa ovanliga metoder. 

Jag har så svårt att sätta ord på varför denna filmen är så bra, men jag tror att det framförallt är mr Miyagi som gör det. Det är en sån skön snubbe, som med sin brutna engelska och roliga undervisningsmetoder får allt att verka bättre. Han skrattar lite och ger sen samma order igen. 

Sen är jag ju rent generellt väldigt förtjust i karate och kung fu filmer så. Det spelar väl också in. 

Men låt oss gå vidare till The Next Karate Kid, från -94. Detta är ju då inte den andra filmen i ordningen, snarare den fjärde. Men det är den nästa med en ny karate kid, en ny karaktär och skådis. 

Denna gången så är det en tjej som får chansen att lära sig av mr Miyagi, nämnligen Hilary Swank. Eller Julie som karaktären heter.
Nå, eftersom det är en tjej så måste hon ju självklart vara lite mer neurotisk och ha lite mer problem. Men på det stora hela så är det en väldigt bra tjej, om än väldigt förbannad. 

Åter igen är det ju då som sagt mr Miyagi som är läraren, denna gången är han dock en vän till Julies morfar och besöker Boston när han blir inbjuden till Julies hem på middag. Väl där erbjuder han sig att ta hand om Julie när mormodern hastigt måste resa iväg, vilket inte är den lättaste saken kanske.

Igen, long story short, på Julies skola finns där någon sorts elit-grupp som ska hjälpa till att hålla ordning ( grymt läskig grupp för övrigt) och en av killarna i gruppen är aningen närgången. Julie hamnar i trubbel och mr Miyagi tar henne med sig för att lära henne tålamod, disciplin och karate. 

Men okej, The Karate Kid 2.0, från 2010.

Ännu mer nyskapande här, i och för sig ingen tjej, men en svart kille den här gången!

Den här gången så har vi ingen mr Miyagi, det är väl den största skillnaden egentligen. Istället så har vi mr Han, även han vaktmästare. Och istället för en japan så är han kines. Och istället för att filmen ska utspela sig i USA så har här unge Dre och hans mamma flyttat till Peking, på grund av mammans jobb. Dre är måttligt förtjust i detta och hamnar (självklart) i slagsmål. 

Och självklart så hjälper mr Han honom ur problemen och självklart slutar det med att han lär Dre karate. 

Men det är ju en re-make av originalet från -84, så det är inte så konstigt att den är mer eller mindre likadan. Fast jag måste säga att jag tycker Jaden Smith är en bättre skådis än Ralph Macchio någonsin var. Och så är jag ett väldigt stort Jackie Chan-fan också, så jag tar mr Han framför mr Miyagi nästan vilken dag som helst.

Finns där något mer jag har att säga om dessa filmerna? Nae, kan jag väl inte direkt påstå, mer än att man definitivt borde se dem minst en gång. Och att sista filmen, från 2010, är en film man kan se mer än en gång, definitivt. 

Definitivt, definitivt, definitivt.