torsdag 10 januari 2013

Pitch Perfect


Insåg när jag kollade igenom mina inlägg att jag har varit försumlig. Enda nämnandet av filmen Pitch Perfect är bland Dagens Citat. Och det duger inte på långa vägar, även om det är ett riktigt bra citat.

"I sometimes have a feeling I could do chrystal meth, 
but then I think mmmh, better not."

Det är karaktären Fat Amys sätt att svara på Bumpers mindre charmiga försök att stöta på henne. Och det är väldigt beskrivande för hela karaktären. Hon har flera, lika klockrena lines, men detta definitivt min favorit.


Men detta är självklart inte det enda som är bra med denna filmen. Den påminner mig om Glee, vilket enligt mig alltid är bra. Och där är en hel del bra musik.
En ganska cool grej som då Beca gör när hon provsjunger till Barden Bellas är en sån där rytmik-grej (som Eratos) där hon klappar takten till låten hon sjunger med händerna och en plastmugg.


Jag gillar verkligen denna huvudkaraktären, Beca. Musikalisk och väldigt sympatiskt. Och med en väldigt skön humor.
Tråkigt det där med att hon har sina problem med sin pappa, men eftersom det är en kvinnlig huvudkaraktär så måste det ju självklart vara något fel på henne.

Sen är där även också en hel del roligheter, jämte denna musiken. Nu tänker jag inte räkna upp allt, men utöver Fat Amys kvickheter så är där även flera roliga karaktärer och situationer som för filmen framåt på ett väldigt bra sätt.


För övrigt så är hela filmen väldigt snyggt filmad, det enda jag har att klaga på där är att de klipper lite väl häftigt i scenerna när Barden Bellas och The Treblemakers uppträder på scen. Där är samma problem som i Glee, de försöker få med varje vinkel samtidigt bara för att de kan istället för att nöja sig med vid-vinkel med jämna mellanrum. Där man verkligen kan ta in scenen ordentligt. Men men, man ser ju fortfarande.

Sen så slinker filmen också igenom Beschdel-testet (som UnderbaraClara beskriver så fint här) för kvinnor så väldigt lätt. Dock så fastnar den på den lilla grejen som UnderbaraClara också nämner:

"När skildras kvinnors vardag och känsloliv annat än i chicflicks och enstaka gråtmilda draman som mest bara ses av kvinnor? Och som för övrigt nästan alltid har relationen till en man som det bärande temat."

Eftersom Beca hakar upp sig på att Jesse är arg på henne så tar hon med hans favoritlåt i sitt vinnande bidrag till acapella-tävlingen. Så i slutändan känns det som att hon vinner för att hon vinner honom. Och det är ju lite sorgligt, eftersom hon vinner så mycket mer egentligen. Men nu tänker jag inte trasha denna film som jag tycker är så bra. Hjältinnan vinner ju tillslut, det är allt som räknas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar